Systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken
Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är grunden för att skapa en trygg och hållbar arbetsplats. Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:1 tydliggör hur arbetsgivare ska arbeta förebyggande, följa upp arbetsmiljön och ständigt utveckla rutiner. Föreskrifterna väver ihop arbetsmiljölagen med andra regler och fungerar därför som en helhetsmodell för säkerhet och hälsa.
I den här genomgången får du en förklaring till bestämmelserna i AFS 2023:1, praktiska exempel på hur de används och tips om relevanta utbildningar. Du får dessutom länkar till rutiner för arbetsmiljöarbete samt externa utbildningssidor, exempelvis arbetsmiljöutbildning i Örebro eller arbetsmiljöutbildning i Karlstad. På så sätt kan du kombinera teori med praktisk kompetensutveckling.
Varför föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete infördes
Syftet med SAM är enkelt: att förebygga olyckor och ohälsa. I stället för punktinsatser ska arbetsmiljöarbetet ske systematiskt och integreras i den dagliga verksamheten. När arbetsmiljöfrågorna får samma tyngd som ekonomi och produktion skapas förutsättningar för både högre effektivitet och nöjdare medarbetare.
Ett exempel är ett lagerföretag som inför ergonomiska lyfthjälpmedel och tydliga rutiner för tunga lyft. Resultatet blir färre belastningsskador och samtidigt en smidigare logistik. Vill du fördjupa dig ytterligare finns arbetsmiljöutbildning i Linköping där praktiska case från olika branscher behandlas.
Kopplingen till andra arbetsmiljöregler
Systematiskt arbetsmiljöarbete är navet som alla andra föreskrifter utgår ifrån. Det betyder att du måste integrera regler om buller, kemiska risker och ergonomi i ditt arbete. Ett bra exempel är AFS 2023:10 om arbetsmiljörisker och AFS 2023:12 om arbetsplatsers utformning. Utan SAM blir det svårt att omsätta dessa föreskrifter i vardagen.
På en byggarbetsplats innebär detta att planeringen inte bara handlar om tidsramar och material, utan även om säkerhetsrutiner. Genom att inkludera BAS-P utbildning i organisationen får du kompetens för att planera arbetsmiljöfrågor redan i projekteringsstadiet.
Föreskrifternas tillämpningsområde
Reglerna omfattar alla arbetsgivare och verksamheter där arbete utförs. Det gäller inte enbart fabriker eller kontor, utan även distansarbete. När medarbetare arbetar hemifrån behöver du som arbetsgivare ta hänsyn till ergonomi, arbetsutrustning och psykosociala faktorer.
Ett bra stöd i detta är distansutbildningar som ger chefer och HR-avdelningar kunskap om hur SAM kan följas upp även digitalt.
Vem bär ansvaret?
Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret. Men även den som hyr in arbetskraft betraktas som arbetsgivare och har samma skyldigheter. På arbetsplatser där flera aktörer arbetar samtidigt krävs en samordning. Om det saknas riskerar säkerheten att bli lidande.
Genom att låta chefer och arbetsledare delta i BAS-U utbildning får de verktyg att samordna arbetsmiljöfrågor på byggarbetsplatser eller andra komplexa projekt.
Arbetsmiljöarbete i vardagen
För att SAM ska fungera behöver det vara en naturlig del av vardagen. Riskbedömningar ska inte ske en gång per år, utan fortlöpande. På samma sätt ska uppföljningar vara integrerade i ordinarie planeringscykler. Ett sätt är att alltid inkludera arbetsmiljö som en punkt på ledningsmöten och personalmöten.
Organisationer som lyckas med detta märker ofta att trivsel och produktivitet ökar samtidigt. Vill du veta mer om strukturerade metoder finns vägledning i ledarskapsutbildningar kopplade till arbetsmiljö.
Delaktighet från medarbetarna i systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetstagarnas delaktighet är avgörande för ett lyckat arbetsmiljöarbete. De ska involveras i riskbedömningar, undersökningar och förslag på åtgärder. Skyddsombuden har här en särskilt viktig roll. När medarbetarna är med i processen skapas engagemang och ansvarskänsla.
Ett exempel är att genomföra workshops där personalen får identifiera risker i arbetsmiljön. Många arbetsgivare väljer också att ge sina skyddsombud fördjupade kunskaper genom en skyddsombudskurs.
Arbetsmiljöpolicy och rutiner – Systematiskt arbetsmiljöarbete
Varje arbetsgivare ska ha en arbetsmiljöpolicy som beskriver målen och ambitionerna. Policyn behöver vara tydlig och konkret för att fungera i vardagen. Till policyn kopplas rutiner som säkerställer att undersökningar, riskbedömningar och åtgärder genomförs på rätt sätt.
Genom att dokumentera rutinerna blir det enklare att följa upp. Här hittar du exempel på arbetsmiljörutiner som kan användas som inspiration.
Tydlig ansvarsfördelning
Otydliga ansvarsförhållanden är en av de vanligaste orsakerna till brister i arbetsmiljöarbetet. Därför krävs en skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Alla ska veta vem som ansvarar för vad. Ett tips är att använda en ansvarsmatris där roller och uppgifter dokumenteras.
Kunskap och kompetens
Alla arbetstagare måste ha rätt kunskap för att arbeta säkert. Det gäller både introduktionsutbildningar och återkommande kompetensutveckling. Ett exempel är BAM – Bättre Arbetsmiljö, Sveriges mest spridda arbetsmiljöutbildning. Den kan anpassas för både chefer, skyddsombud och medarbetare.
Undersökning, riskbedömning och åtgärder, en del av systematiskt arbetsmiljöarbete
Kärnan i SAM är en återkommande process: undersök, bedöm risker, åtgärda och följ upp. Genom att dokumentera varje steg blir det enklare att se vilka förbättringar som genomförts. När en olycka eller ett tillbud inträffar ska orsaken alltid utredas, inte för att peka ut fel utan för att undvika att det händer igen.
Åtgärder kan handla om tekniska lösningar, förändrade arbetsrutiner eller utbildningar. Exempelvis kan ett företag som arbetar i bullriga miljöer installera ljuddämpande material och samtidigt utbilda personalen i hörselskydd.
Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete
En gång per år ska arbetsgivaren utvärdera hela arbetsmiljöarbetet. Den årliga uppföljningen fungerar som en kontrollstation där man ser om policy, rutiner och ansvarsfördelning fungerar. Dokumentationen ska ligga till grund för förbättringar och nya mål.
Företagshälsovårdens roll
När den egna kompetensen inte räcker måste företagshälsovård eller motsvarande anlitas. Arbetsgivaren behöver också ge dem den information som krävs för att de ska kunna bidra effektivt, till exempel statistik över olyckor eller resultat från riskbedömningar. På så sätt blir företagshälsovården en resurs som stärker organisationens arbete.
Övergångsbestämmelser och ikraftträdande av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2023:1 innehåller även övergångsbestämmelser som anger när reglerna träder i kraft och hur äldre föreskrifter fasas ut. För att undvika misstag är det viktigt att hålla koll på dessa datum. Ett tips är att alltid inkludera arbetsmiljölagstiftningen i företagets juridiska bevakning.
Sammanfattning av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2023:1 är grunden för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. Föreskrifterna betonar att arbetsmiljön ska hanteras strukturerat, kontinuerligt och med delaktighet från alla. Några nyckelpunkter är:
- Arbetsmiljöarbetet ska integreras i vardagen.
- Risker ska identifieras, bedömas och åtgärdas.
- Alla medarbetare ska ges rätt kunskaper.
- Uppföljning ska ske minst en gång per år.
Vill du stärka organisationens arbete ytterligare kan du välja mellan flera utbildningar. Exempelvis arbetsmiljöutbildning i Växjö eller arbetsmiljöutbildning i Luleå. Genom SAMUTBILDNING får du också stöd i att bygga strukturer och rutiner som uppfyller lagkraven.